Anna
Cederberg-Orreteg

Tonsättare, musiklärare, körledare

Funderingar

Vad är det med musik? Egentligen? Vad gör musiken med oss?

2018-12-13

Varje torsdag denna termin har jag bannat mig själv... Helt utslagen när veckan närmar sig sitt slut. Dessutom torsdag med lektioner som rasslar på med endast 15 minuters näringsintag i en matsal där elektroniska örat hackar på rött mest hela tiden. Eldar på från kl 9.00-16.00. Rösten, vars normaltillstånd bör vara i sopranettläge börjar likna en grövre bröströst eller trött dagenefterröst efter sen kväll.

På väg hem, för att få en timme tyst och vila, undrar jag varför jag anmälde mig som vikarie denna hösttermin som toppas med ett antal julkonserter?

Efter en kopp te och en lätt slummer, ut igen, i mörkret, i blåsten med regnfuktiga droppar som sticks i ansiktet.Tuben till repet och jag hinner inte mer än till uppvärmningen och den första sången så får jag svaret på min fråga! Varje torsdag, samma svar!

När man står där, mitt i körklangen, och varenda ton känns i hela kroppen. VI gör MUSIK tillsammans och jag får ta del av detta, jag ÄR en del av detta och jag FÅR vara en del. DETTA är en ynnest!

Och med lätta steg går jag så hemåt igen, påfylld för att orka fylla på hos andra.

Det gör musiken med mig!

/Anna

Handen på hjärtat...

2018-09-28

Hur är det med pulsen egentligen och hur har vi det med tempot i våra kroppar? Varför är det så svårt att sjunga/spela i det tempo som faktiskt står angivet vilket det ju faktiskt ganska ofta gör.

Kring detta har jag ägnat en hel del av mina tankestunder. Ja… Fundera en stund, du också och handen på hjärtat… Pulsen i din kropp, går den inte lite väl fort? Är det månne tiden, åldern, tillvaron och stressen i vår vardag som ligger tätt bakom och får tempot att dra iväg.

Vi vet alla, och känner igen, att vår puls ökar vid ett framförande, men så ändå viktigare att komma ner i andningen och i pulsen för att göra ett stycke rättvisa, för att få karaktär och rätt utformning på en komposition som den från början är tänkt att framföras.

Eller är det så viktigt? Är det inte upp till utövaren att göra en tolkning utifrån sin egen uppfattning….???

Handen på hjärtat…

I mina olika roller som körsångare, körledare och tonsättare har jag ofta fått anledning att återkomma till detta med tempo. Som tonsättare får jag ibland frågor om framförandet av mina stycken och bland det första jag oftast påpekar är att följa det angivna tempot. När jag skriver musik för kör så är jag precis lika mycket körsångare som tonsättare. Jag sjunger igenom varenda stämma, jag smakar på vartenda ord och som förstasopran är det extra viktigt att på höga toner hinna med rätt vokalklang innan nästa ord och ton tar vid. Det är just här som tempot blir så viktigt, gränsen är hårfin innan det blir kläm i halsen och tonerna och klangen tappas bort …

Men som körledare… på scenen inför all publik och man är laddad… ’Ett djupt andetag - ta det lugnt – läs tyst igenom den snabbaste takten – andas igen’

Vad heter det förresten i plural? Ett tempo, flera tempon? Tempi?

/Anna